RadikalMuslim.se

Den Väntades Vänner har skrivit en jättebra analys angående förra veckans al-Quds demonstration som urartade i Stockholm. Jag har tidigare skrivit om det men på grund av reaktionerna som varit efter det inlägget så väljer jag att ta upp det här och få ner mina synpunkter kring reaktionerna.

Ingen kan frångå att demonstrationen inte gick som planerad, varken för motdemonstranterna eller för själva deltagarna i al-Quds. Fokus har alltså både innan och efter demonstrationen helt frångått huvudfrågan vilket är Palestina och som lyfts fram i analysen. Istället för att koncentrera sig på huvudfrågan så har man alltså frångått sina mål på både sidor.

Jag har tidigare skrivit om bristerna med motdemonstraterna och i det här inlägget tänker jag vara självkritisk och saklig i förhållandet till händelserna genom att framföra synpunkter angående al-Quds demonstrationen. I inlägget som skrivs på Dvv bloggen så framför man tydligt att det finns brist på kännedom kring Imam Khomeinis(RA) personlighet och detta behöver man inte reflektera länge över, räcker bara att se på vissa bilder eller video från demonstrationen för att se att vissa som till och med höll i hans bilder betedde sig på ett sätt som inte överensstämmer med den ide som Imam(RA) framförde angående al-Quds. Eller ens med vilken uppträdande en muslim bör ha enligt Islam.

När ett inlägg kommer från muslimska syskon som vill väl så hoppas man på ett bra bemötande, istället vänder sig deltagare från al-Quds demonstrationen ut och börjar kritisera kritiken som är saklig och konstruktiv eftersom den förs inför öppen ridå. Varför tål vi inte kritik?

Vi måste vara självkritiska och öppna. Att ta allt bakom stängda dörrar leder inte alltid till förändringar eller det mål man har för förbättringar. Och detta var en offentlig handling vilket kräver en offentlig bemötande, oavsett om det är ris eller ros.

Denna kritik är saklig och konstruktiv, det är för al-Quds dagens bästa och en påminnelse för arrangörer och deltagare om vilka brister som fanns i demonstrationen som man kanske inte lagt märke till. Varför antar man att ens muslimska syskon vill en illa?

Vidare skriver Ehsan väldigt vackert i en underbar analys om hur det finns tendenser från fiendens sida försöker göra en “post 11:e september” genom att lyfta fram “Khomeinism” för att smutskasta både rörelsen och personen med diverse kopplingar till suspekta element och uttalanden som inte gynnar någon sida och inte går hand i hand med Imam Khomeinis(RA) linje ens!

Vad händer? Jo, återigen anklagas Ehsan för att vara “manipulerad av sionister” och “springa fiendens ärenden” etc utan att man ens reflekterat en stund över vad han vill få fram. Är det någon som tvivlar på Ehsans omtanke omsorg för sina syskon? Hade man läst noggrant så hade man inte kastat ur sig sådana absurda uttalanden utan grund, för det står klart och tydligt som Ehsan förmedlar att man gör sig till språkrör för en viss grupp utan gruppens medgivande. Och det blir värre när vi inte accepterar konstruktiv kritik, istället för att ta till oss av den så viftar vi bort det och ifrågesätter broderns religiösa hängivenhet och tro. SobhanAllah, vilka tider vi lever i då en respekterad broder som Ehsan skall bli ifrågesatt på det här sättet när personerna som kommenterat själva känner till hans ärlighet i sin strävan som alltid är för muslimernas bästa.

När vi börjar inse och acceptera det faktum att det fanns brister som måste åtgärdas, först då kommer vi kunna utvecklas och nå ut med vårt budskap. Man måste vara lyhörd för synpunkter om de är konstruktiva, även om de kommer från fienden. Hur är det då om det kommer från en broder i närheten?

Varför lyssnar vi inte?
Varför begrundar vi inte?

Låt oss inte bli som sionisterna som inte lyssnar till kritik och avvisar allt som antisemitism. Avvisa inte kritik någon med argument som “springer sionisternas ärenden” eller “manipulerad av sionister”.

Avslutningsvis vill jag också säga några rader om denna pajkastning som verkar råda mellan motdemonstranter och deltagare på al-Quds demonstrationen. Jag är emot och tar avstånd från både motdemonstranter som lägger upp bilder på deltagare i al-Quds demonstrationen, det har jag klartgjort i ett tidigare inlägg. Men jag är också emot att deltagare från al-Quds demonstrationen “hämnas” genom att själva dela ut personuppgifter till personer i motdemonstrationen, även om de personerna spenderar tid på att fylla sina bloggar med bilder på en. Två fel gör inte ett rätt och man kan varken rättfärdiga eller ursäkta sina misstag med att andra gör det. Verkligen sandlådenivå där.

Respektera personernas integritet och välgång, även om de är opponenter i vissa frågor. Och framförallt, var inte anledningen till något som kan leda till att någon annan blir skadad på grund av dennes åsikter. Det är inte så Profeten(S) lärde oss. Syskon, begrunda det faktum att han stod ut med att man kastade sten på honom. Han satt även i sin moske och hade en dialog med sina opponenter. Titta på Malik al-Ashtar - titta på vad han lärde sig från förebilder som Imam Ali(A). En gång när en grupp personer kastade skräp på honom och hånade honom så gick han iväg till mosken. De personerna fick sedan reda på vem det var de kastat skit på och av rädsla sprang de till mosken för att be om ursäkt. Då sade han till dem “Jag kom hit för att be Gud förlåta er”.

Må Gud vägleda oss alla och underlätta för oss att följa Hans mest älskade skapelse, Profeten Mohammad(S) och hans rena och ofelbara familj(A).

Må Allah(SWT) påskynda Imam Mahdis(AJ) återkomst!

Feras Politik