RadikalMuslim.se

Den amerikanska ockupationen i Irak har skapat otaliga problem för det irakiska folket. Varje aspekt av samhället har tagit stryk och det vore orättvist att peka ut en speciell grupp som den som fått störst problem sedan ockupationen inleddes.

Men en grupp som alltid drabbas i krig och misärer är kvinnor. Och således har de irakiska kvinnorna inte undkommit ockupationens baksmälla.

Enligt siffror från den irakiska regeringen så finns det omkring 1 miljon irakiska änkor. Änkor som förlorat sina män på grund av kriget och misären som drabbat Irak sedan invasionen 2003. Irakiska kvinnor har haft en jobbig period redan sen Iran-Irak-kriget som pågick under åtta år.

Men då belönades de rikligt av den forna irakiska diktatorn Saddam al-Tikriti. Samma gäller de som blev änkor i Kuwait-kriget. Detta var ju en propagandapromenad för honom.

Men vad gäller de som blev änkor efter det misslyckade upproret mot Saddam 1992 så gick det inte lika bra. De glömdes bort i hopp om att försvinna.

Sedan den amerikanska invasionen av Irak 2003 har många kvinnor mist sina män. Med mannen försvinner också källan till inkomst för många irakiska familjer med tanke på samhällsstrukturen som råder i landet där männen försörjer sina familjer. Detta gäller naturligtvis inte alla men för många kvinnor blev det så. Och med ett x antal barn i familjen så blir tillvaron mycket svårare.

En änka får 130 dollar per månad av regeringen och 12 dollar per barn. Men vägen till att få dessa småsummor i en stad som Bagdad är väldigt svår. Det handlar om otaliga köer, bedjande till korrupta tjänstemän och lidande under solens hetta under de varma månaderna. För många blir den olidliga väntan för mycket eftersom barnen hemma inte har någon som ser över dem. Och det är inte direkt några stora summor i en stad där elektricitet via aggregat kostar minst 60 dollar per månad.

Därför är det inte ovanligt att man finner kvinnor längs med de irakiska vägarna som säljer småsaker som chips, godis och dricka bara för att hitta ett sätt för familjen att överleva. En av dessa irakiska kvinnor förklarar elegant i två meningar hur hennes liv ser ut efter den amerikanska ockupationen:

“Our life has been turned into misery and desperation,” she said. “This is what we got from occupation and the dreams of democracy: orphans, widows, homeless, displaced and fugitives.”

För de som inte har den lyckliga lotten att kunna erbjuda varor till försäljning återstår inget annat än försäljning av deras kroppar och in i brunnen rinner deras värdighet. Det är en kamp för överlevnad som går hela vägen till Damaskus och Amman där irakiska kvinnor finns till salu. Där väntar giriga och sexgalna män som exploaterar kvinnorna för att nöja sina djuriska instinkter utan något samvete.

Medan detta pågår så använder sig den irakiska regeringen av sina propagandakanaler för att sprida nyheter om hur de bygger växtligheter i staden och andra projekt när den viktigaste frågan av alla för den irakiska regeringen borde vara att se till att dessa änkor för en stabil inkomst så att de och deras barn överlever de svåra förhållanden som råder i Ockupationens spår.

För trasiga familjer kommer endast att producera trasiga barn som växer till trasiga samhällsmedborgare utan någon inre frid vilket kommer att påverka det irakiska samhället långsiktigt.

————————–

Tummen upp:

Seyyed Nasrallahs ord har stor påverkan på den israeliska opinionen.

Tummen ner:

Amerikanska krigsdepartementet åtalar en soldat för videon som spreds via WikiLeak.

Feras Politik