RadikalMuslim.se

إِنَّمَا يَفْتَرِي الْكَذِبَ الَّذِينَ لاَ يُؤْمِنُونَ بِآيَاتِ اللّهِ وَأُوْلئِكَ هُمُ الْكَاذِبُون

“Inga andra än de som inte tror på Guds budskap kan tänka ut [en sådan] lögn; och det är de [- inte Vår Profet -] som är lögnare!”

[Den heliga Koranen 16:105]

Att yttra en lögn är i våra dagar tyvärr inte något som inte alltid får åhörare att lyfta på ögonbrynen i förvåning. Detta trots att lögn genom tiderna alltid setts som en negativ aspekt och något som de gudomliga uppenbarelserna fördömt med hårda ordlag.

Folk idag kan producera fler lögner per minut än sanningar till den graden att de ibland själva tappar räkningen på hur många lögner de producerat. Om dessa personer hade satsat energin och uppfinningsrikedom på entreprenörskap så hade de förmodligen blivit framgångsrika företagare istället.

Men vad är det som gör att man ser så lätt på lögner idag?

Varför är det så nära till hands att ljuga?

Är det tillåtet att ljuga under någon omständighet?

Vi kan börja med att ställa frågan, vad är en lögn?

Enligt den välkända sidan Wikipedia så är definitionen av lögn följande:

“En lögn är en form svek/bedrägeri i form av en osann uttalande och det speciellt med avsikt att lura andra. Att ljuga är alltså att säga någon frånsett sanningen med avsikten att folk skall acceptera det du sagt som sanningen. Och därför är en lögnare en person som ljuger, som tidigare har ljuget eller som har en tendens att ljuga upprepade gånger och även när det inte är nödvändigt.”

Så med andra ord är det inget meriterande att vara känd som en lögnare. Sen finns det klart skillnad mellan folk som alltid ljuger och som ingen i samhället litar på eller folk som ljuger vid så kallade kniviga situationer i livet.

Nu talar vi alltså om lögn i vanlig mening utan att gå in på den moraliska biten.

Är det normalt att ljuga?

När någon blir påkommen med att ljuga så kan man ibland få höra att det är normalt att ljuga, att det är helt ok att yttra en så kallad “vit lögn” etc.

Men är det verkligen så? Och i så fall, när lär man sig att ljuga och hur?

Det finns en undersökning gjord 2007 av Dr Vasudevi Reddy vid det psykologiska institutet på Portsmouth universitet där man undersökte 50 barn och genomförde intervjuer med deras föräldrar.

I den undersökningen[1] har man kommit fram till att det finns sju olika kategorier hos barn och han har även upptäckt former av lurendrejeri hos spädbarn så unga som 6 månader gamla.

I sin undersökning kom han fram till att spädbarn lär sig att låtsas gråta eller skratta för att fånga uppmärksamhet från föräldrarna. Och allt eftersom de blir äldre lär de sig nya saker och enligt Dr Reddy så testar de sig fram för att se hur mycket som är acceptabelt.

Dr Reddy har följande att säga:

“Att ljuga på låtsas är den tidigaste formen av villfarelse som uppkommer och spädbarn använder det för att få uppmärksamhet även om något är fel på dem. Detta kan du upptäcka då de tar paus medan de väntar på att få höra ifall deras mor svarar innan de börjar gråta igen.

Detta indikerar klart och tydligt att de är kapabla att urskilja att det de gör kommer att ha en påverkan. Detta är essentiellt även hos vuxna som ljuger förutom att det hos vuxna blir mer moraliskt laddat.

Senare blir det mer sofistikerat då de säger “Jag bryr mig inte” när dehotas med en bestraffning medan de i själva verket bryr sig.”

När vi nu gått genom denna undersökning, kan vi bara luta oss tillbaka och skylla på att det är medfött?

Nej det kan vi absolut inte göra för människan har den fria viljan att välja mellan gott och ont. Ingen kan säga att en lögn är en positiv egenskap. Som barn är man inte färdigutbildad och man lär sig fortfarande saker och ting och det är föräldrarnas ansvar att uppfostra barnet så att den sakta men säkert lär sig att man inte behöver ljuga för att få någon att lyssna.

Ibland kan rädslan för en grym bestraffning också föranleda en lögn - det är en naturlig överlevnadsinstinkt och man är ansvarig som föräldrar att inte låta den etableras och få fäste genom att vara varsam i sin uppfostran så att barnet inte får anarki till frihet eller känna en dödsångest vid misstag inför en eventuell bestraffning.

Men allt eftersom man blir äldre och lär sig mer så uppstår nya situationer och omständigheter. Och nya krav börjar också inkomma. Bland annat genom vår tro och religion - Islam. Så varför är Islam emot något som forskare hävdar existerar hos oss som spädbarn?

Islams syn på lögn

Islam har precis som andra gudomliga uppenbarelser tagit en position mot lögn och det är alltså med andra ord inte tillåtet att ljuga som muslim. Ni vet syskon många lagar i Islam är egentligen för att bygga upp ett samhälle med harmoni och det är ganska uppenbart att ett samhälle med individer som ljuger inte är särskild harmonisk.

Imam Hassan al-Askari(A) har följande vackra hadith angående lögner:

”All ondska är inlåst i ett rum och nyckeln till det rummet är lögn”
[Mustadrak al-Wasail]

Varför är lögn så allvarligt när det i vissa cirklar och speciellt i vår tid och vårt samhälle uppfattas ibland som en mild svek?

Det är ganska simpelt, den som ljuger lurar folk och vissa lögner leder till stora problem i samhället. Många gånger kan människor dö, vänner bli ovänner och ett gift par gå genom skilsmässa på grund av att någon ljuger. Islam har då valt att ta en hård inställning till lögn och lögnare för att inte låta detta ogräs gro i det muslimska samfundet. Tänk er själva hur ett liv skulle vara till exempel om man levde med en make eller maka som ljuger?

Förtroende för varandra är väldigt viktigt i ett äktenskap och om den försvinner så har man i verklighet banat väg för skilsmässa och det kan vara första steget mot denna ödesdigra konsekvens.

De som är från Irak bland er vet också att det under den forna Baathregimen så kunde det räcka med en ”simpel” lögn för att en hel familj skulle skickas till galgen. Det minsta som sker, det minsta är att en troendes ära krossas och det i sig är inget som Allah tar lätt på.

En troendes heder och ära är heligt inom Islam. Det är värt att tänka på innan man yttrar något om någon troende.

Profeten(S) säger följande om lögnare:

”När en troende yttrar en lögn utan någon giltig orsak så förbannas han av 70 000 änglar. En sådan stank utgår från hans hjärta att det når himlarna och på grund av denna lögn så tillskrivs han av Allah synder som är likvärdigt med den som begår 70 otukt. Det är sån typ av otukt att det minsta av det motsvarar otukt med sin egen mor.”

Och den som ljuger förbannas av Allah(Swt) i mer än en vers, däribland i versen som handlar om Mubahala händelsen. I vissa traditioner från våra felfria(A) så framgår det också att ljuga till och med är värre än att dricka vin!

Kan det vara för att alkohol endast tillfälligt inaktiverar logiken medan en lögn dödar den?

I en annan tradition från Profeten(S) så framkommer det att den som ljuger har en så dålig andedräkt att även änglarna tar och flyttar på sig för att inte kvävas av den. I det här fallet så tror jag inte ens varken SB12 eller Extra tuggummi kan underlätta och dämpa den dåliga andedräkten förutom att sluta ljuga och göra bot!

De otaliga traditionerna från våra felfria(A) angående lögn är många och det finns inte utrymme för at t gå genom dem i en enda artikel och jag tror därför att det räcker så långt genom att avsluta med att även nämna att Profeten(S) säger i en annan hadith att en av hycklarens kännetecken är att han ljuger.

Självfallet finns det olika grader av lögner där den värsta är att tillskriva Allah(Swt) eller de felfria(A) en lögn. Och man skall inte heller låta sig luras och tro att en lögn endast kan yttras verbalt då den kan skrivas också – till exempel på sociala medier.

Att även göra en kroppsrörelse som antyder lögn är också Haram. Om någon till exempel frågar om man genomfört sina böner och man nickar så har man fysiskt yttrat en lögn.

Shaheed Ayatollah Dastgheib citerar i sin bok ”Stora synder” i kapiteln om lögn om en man vid namn ”Aqi Nuri” som i sin tur skriver i sin bok ”Darus Saalam” om en händelse där en person kommit till en viss from alim vid namn Agha Mohammad Ali och berättat att han i en dröm sett sig själv med tänderna slita från Imam Hosseins(A) kött och han frågade Agha Mohammad Ali vad tolkningen av drömmen var.

Agha Mohammad Ali skall ha funderat en stund och sedan frågat om personen i fråga var en predikant som återberättade masaeb, tragedierna som hände Imam Hossein(A) varav mannen svarade ja. Då ska han ha fått rådet att antingen sluta med det eller endast återberätta från pålitliga källor”.

Shaheed Dastgheib återberättar en annan händelse från boken ”Shifa-Sudor” att en predikant återberättade händelserna i Karbala inför Ayatollah al-Hajj Mohammad Ibrahim Kalbaasi och där ska han ha sagt att Imam Hossein(A) ropat: ”O Zaynab! O Zaynab!” varav Ayatollah Kalbaasi efter att ha hört detta högt sagt följande: ”Må Allah krossa din mun! Imam(A) ropade inte ”O Zaynab” två gånger utan han gjorde det bara en gång!”

Går det bra att yttra en lögn för att skoja?

En del brukar säga saker som inte stämmer och sedan säga att de skojar. Våra ulema har olika syner på detta då en del säger att även en lögn på skoj inte är tillåtet av försiktighetsskäl medan andra säger att det är tillåtet om det är uppenbart att det är ett skämt.

Tanken som slog är att det egentligen är bättre att avstå från att ljuga överhuvudtaget även om det är på skoj och det är tillåtet eftersom man vänjer tungan och det kan vara enklare att ljuga på riktigt sen.

Följande konversation mellan Abu Dharr och Profeten(S) angående lögner där man skämtar belyser detta lite mer:

”O Abu Dharr, den som skyddar sina privata delar och sin tunga kommer att träda in i Paradiset. Den som yttrar en osanning i sällskap av andra människor för att få de att skratta, den lögnen kommer att ta honom mot Helvetet.

O Abu Dharr, ve över den som yttrar en lögn för att få andra att skratta. Ve över honom, ve över honom O Abu Dharr. Den som förblir tyst kommer att uppnå frälsning. Du måste vara tyst när det gäller osanningar. Du bör inte ens yttra den minsta lögnen.”

Profeten(S) förbannar också den som ljuger i vissa traditioner även om det skulle vara på skämt. Och i en annan vacker hadith så lovar Profeten(S) ett hus i den bästa delen av Paradiset för den som avstår från en dispyt även om han har rätt, ett hus i mellandelen av Paradiset för den som avstår från att ljuga även på skämt och ett hus i Paradisets trädgårdar för den med bästa moralen!”

Det är viktigt att tänka på att även om man skulle ljuga på låtsats så kanske man sårar en troendes känslor och då blir den lögnen definitivt en stor lögn. Konsekvenserna av vad man säger är därför viktigt.

Men hur är det då våra ibland vardagliga termer i överdrift? Om någon säger till exempel: ”Men har jag inte sagt detta till dig tusen gånger” så är det ju en överdrift men detta klassas inte som en lögn eftersom det är förståeligt att det endast är en betoning av att man sagt något många gånger och inget annat.

Men det som däremot klassas som en lögn är vissa koder som till exempel när man är hemma hos någon och värden frågar om man är hungrig. Många har lärt sig att det inte är fint att svara ja och att man skall säga nej tack även om man är hungrig, men detta är alltså inte tillåtet enligt islamisk lag.

Asma bint Umais berättar att samma natt som Profeten(S) gifte sig med Aisha så gav han mig en skål med mjölk och bad mig att ge det till kvinnorna som tackade nej och sade att de inte var hungriga. Profeten(S) sade då: ”Förena inte hunger och lögn”. Då frågade Asma: ”O Guds Sändebud(S), om vi vill ha något men verbalt tackar nej, är detta en lögn?” Varvid Profeten(S) sade: ”Ja! Sannerligen skrivs varje lögn ner i handlingarnas bok, även den minsta lögnen”.

Som ni ser finns det lite olika variationer och det är svårt ibland att förhålla sig till något då vi ibland är för överbelastade av kulturella traditioner. Ibland kan man till exempel höra någon säga: ”Kom och hälsa på oss” medan de kanske inte menar det men detta klassas inte som en lögn enligt Shaheed Dastgheib eftersom det är en villkorad och obestämd inbjudan.

Men säger han, det är ändå bättre att avstå från att säga något som man inte menar för att inte vara som hycklarna.

Hur klassas exempel och metaforer då?

Det bör förstås att de som ger metaforer bland annat i poesi inte ljuger egentligen då det är en del av poesin att få fram saker och ting genom metaforer. Detta kan vi se även hos Ahl al-Bait(A), till exempel berättas det att en man hånade Imam Hassan(A) när denne var inför Muawiya Ibn Abu Sufyan och Imam Hassan(A) sade då:

”O Umar Ibn Uthman! Hur dum är du till din natur att du inte kan förstå? Ditt leende är som den mygga som tror att den är stor. Den balanserade på en dadelpalm och när den flög iväg sade den till dadelpalmen: ”Var försiktig! Jag kommer att landa på dig snart igen!”

Trädet svarade: ”Jag vet inte ens när du var och balanserade mig, kände inte ens av det så hur ska det faktum att du flyger iväg påverka mig?”

Allamah Iqbal säger också i en dikt att ekorren rådgav berget att inte vara så stolt. Det är ju uppenbart att en sådan sak inte kan ha hänt men i dikten försöker Allamah Iqbal få fram en viktig poäng om att man inte skall vara stolt.

Syskon det är viktigt att veta också att precis som vid baktal och förtal så är det också haram att sitta och lyssna på en som ljuger. Koranen fördömer en del judar och polyteister för att de ljuger i följande vers:

سَمَّاعُونَ لِلْكَذِبِ

”de som ivrigt lyssnar till lögner”

[Den heliga Koranen 5:42]

Sheikh Saduq(RA) berättar att Imam Sadiq(A) fick frågan: ”Är det tillåtet att koncentrerat lyssna till en lögnare?”

Imam(A) svarade: ”Den som koncentrerat lyssnar till en predikant dyrkar honom och om personen i fråga säger Guds ord så har lyssnaren dyrkat Gud, men om predikanten säger Shaytans ord så har lyssnaren i själva verket dyrkat Shaytan!”.

För när en person yttrar en lögn så blir den platsen, till exempel samlingen på en plats, en plats som förbannas av Allah(Swt) och därför inkluderas även lyssnaren i den förbannelsen. Det är också viktigt att uppmana och förvarna den som ljuger att inte göra det i form av förnekandet av det otillåtna.

Toriya

Toriya är att säga något som kan tolkas på många sätt. Då måste en tolkning av det man säger vara sanningen medan andra tolkningar kan vara annat. För den som använder sig av toriya har sanningen som avsikt medan det är lyssnaren som tolkar det som det motsatta.

När är detta tillåtet att använda?

Om man till exempel bor i ett land med en grym tyrann, som till exempel i dåtidens Irak då Saddam styrde. Om de skickade polisen för att hämta dig och de skulle fråga efter dig då din fru öppnar dörren så kan hon för att rädda dig från deras grymhet när hon står vid dörren säga: ”Han är inte här” och med ”här” syftar hon på att du inte är vid dörren. Detta är tillåtet.

På samma sätt, om någon förtryckare frågar dig efter vad en viss person är och han vill förtrycka honom så kan du säga att du ”inte vet vart han är” och med ”han” kan du ha en annan person som du verkligen inte vet vart han är för att rädda personen.

På samma sätt skall du bevara din heder och ära även om du har syndat och någon frågar dig ifall du begått den synden så skall du inte berätta det för personen för den synd som Allah(Swt) i sin Barmhärtighet inte avslöjat för människor så skall du inte avslöja det själv. Då kan du säga: ”Jag söker Guds förlåtelse för den synden ifall jag begått den”.

Eller så kan du ställa en retorisk fråga: ”Förväntar du dig att jag skall begå en sån synd?” Eller så kan du säga följande ”Må Allah rädda mig från att begå en sådan synd”.

Detta skall dock inte missbrukas för personliga begär och behag.

Summan av kardemumman är egentligen den att det är också tillåtet att ljuga eller svära en falsk ed om du räddar livet på en muslim från en förtryckare.

Det finns även hadither från de felfria som säger att den som ljuger, även om det är att svära vid Gud, för att rädda en muslims liv eller hans egendom från en förtryckare blir till och med belönad. Det är dock värt att lägga på minnet att man hellre skall använda sig av Toriya istället eller om det är en världslig förlust som man klarar av så är det bättre att ta den förlusten.

När det gäller försona två människor så är det tillåtet att ljuga. Det är också tillåtet att ljuga ifall en person säger något dåligt om en annan person och den andra personen frågar vad den första sa om honom så kan du säga att han sa bra saker för att inte skapa problem.

Detta gäller även om en lögn skulle stoppa en skilsmässa då man kanske säger till mannen att din fru älskar dig så mycket att hon kommer bli sjuk om ni skiljer er då hon bara pratar om hur mycket hon saknar dig.

Det är så viktigt att försona människor som är oense att vissa traditioner från de felfria säger att detta är högre än bön och fasta och det är inte konstigt då bön och fasta är individuellt medan försoningen gynnar hela samfundet.

För att knyta ihop säcken syskon så är det viktigt att vi från och med nu börjar fundera över vår tal och låta orden gå genom huvudet först innan de yttras så att det inte finns någon lögn bland orden. Låt oss inte bli som de som ber till Gud om barmhärtighet och förlåtelse och beklagar sig för Gud om att de är rädda för Hans bestraffning medan de sedan faller för minsta frestelse.

Det är om det som man kan läsa följande rad i Dua Abu Hamza al-Thumali:

”O Allah! Kanske har du funnit mig i tillståndet av en lögnare och på grund av detta har Du fråntagit mig din Barmhärtighet från mig och lämnat mig för mitt egna öde.

För vi människor är väldigt svaga egentligen trots att vi kan vara stolta och glömma bort det. Det enda som kan rädda oss är Guds barmhärtighet då ingen av oss är syndfri eller felfri.

Låt oss be till Gud att Han vägleder oss till den raka vägen och kvarhåller oss där till Domens dag via Hans Profet(S) och Ahl al-Bait(A).

Fotnoter:

[1] Rapporterad i “The Daily Telegraph” den 1:a juli 2007 skriven av Richard Gray

Feras Islam